Det går fort neråt
Gårdagen var i sin helhet bra, jobbade och tränade som vanligt. Däremellan hann jag med att hänga med Gurran, mycket trevligt. Hon hämtade mig efter jobbet, bjöd mig på middag och vi hade allmänt trevligt. Sen gick det utför.
Huvudvärken kom smygandes, precis som mörkret på eftermiddagen och huvudet kändes som om det vägde 20 kg. Stackars mig! Träningen gick okej, blev lite bitter när vi fick reda på att vi måste ta ledigt typ 100 fredagar framöver. Kan låta skönt kanske men det känns inte så bra att behöva be om ledighet hela tiden, nu när man är ny på jobbet. Den största tyngden på mina axlar just nu är att min NYA(!) mobil bara har gått sönder. Helt utan anledning, faktiskt. Ni som känner mig vet att jag brukar kunna vara lite våldsam med min mobil men jag har verkligen lyckats denna gången. Har inte tappat den en enda gång, vem vet det kanske är det som behövs för att den ska hålla? Vad vet jag. Hann även med att bråka med mamma innan jag gick ner i källaren och la mig, utan att ha packat upp träningsväskan (inte okej, jag gör faktiskt alltid det direkt när jag kommer hem), utan att ha gjort i ordning för morgondagen och utan att ha bett mamma om ursäkt. Kändes inte direkt bättre när jag kommer ner och ser att mamma har bäddat rent i sängen (det absolut bästa jag vet) och städat i mitt rum. Ska försöka be om förlåtelse idag istället OCH försöka visa min uppskattning för allt hon gör. Mamma är förjävla bra!!
Min tanke är att tända en brasa, göra en fruktsallad och köpa en blomma. Hon slutar 19 idag så när hon kommer hem så ska jag ha höjt mys faktorn till max. Ska försöka se om det finns något att städa undan också, brukar dock vara en omöjlighet. Kvinnan städar jämt! För hur det än är så finns det ingen som förstår en som mamma, det finns ingen som alltid ställer upp på en som henne, blir arg på mig själv när jag tänker på hur dålig jag är att visa min tacksamhet. Ska kanske bli mitt nyårslöfte? Japp, det ska det bli!
Tänk vad fort det går, min dag igår började på topp men dalade snabbare än vad jag trodde var möjligt. Ska ta tag i mig själv igen, känns redan betydligt bättre än igår kväll. Jag behöver bara påminna mig om mitt motto. Kvällen kommer göra sitt också, vänner och kvalitets tid med mamma är det man behöver. Kärlek och en bra inställning, det är verkligen allt som behövs. Känner redan att jag är på väg upp ifrån den grund jag nådde igår kväll. Det känns bra, jag får tid med 7th och mamma och jag har en bra inställning, det ser ljust ut!
Hare heeej
